Liv Ringström

Hejdå 2017
2017 har varit en jäklans karusell, det har gått runt och runt i samma veva som det gått både upp och ner. Det var nästan så att jag ville ställa mig och klappa mig själv på axeln under tolvslaget och liksom gratulera mig själv för att ha överlevt året. 

Jag ville att detta skulle vara ett familjeår, där vi prioriterade varandra men istället så har jag fått strida som en jävel, kommit bort i en tjock dimma och mer eller mindre låst in mig men ångest. Jag har mått så fruktansvärt dåligt under den där resan som varit men tillslut så fick jag beskedet att vårdnaden var min och både jag och min dotter grät av lycka. En tyngd som hängt över mig i så många år bara försvann och jag kunde bli människa igen, jag kunde fokusera på att umgås med familjen istället för att strida för den. 

Sen fick vi ju våra små utflykter och dom har betytt väldigt mycket för mig för det är vid dom tillfällena som jag kunnat koppla bort allt annat än oss, det var så jäkla härligt att gå runt på djurparken och se alla ungars ögon glittra eller när vi var vid sommarland och man såg hur stolta dom var när dom åkte den stora vattenkanan.
 
Sen är ju jag en sån där otursfågel, all skit händer mig hela tiden och det är flera gånger jag tänkt att om jag inte dör av detta vad fasiken ska jag mer behöva gå igenom!? När saker gick sönder gång på gång, när tusenlappar flög hit och dit till bilen, barnen eller bara rena skitsaker som man inte ens ska behöva tänka på så visste jag inte om det var ett skämt eller inte. Bilen har väl egentligen varit det största problemet, jag skrotade min och vi köpte en som var bättre för familjen och jag har aldrig haft eller hört någon med såna däckproblem som vi haft. Fan för bilar! men och andra sidan efter blod, svett och tårar så har det alltid löst sig. Och nu tänker jag släppa mitt otursdrabbade år och slinka in i ett nytt som förhoppningsvis har mer än otur att bjuda på . 

2018 Så börjar jag bland annat i skolan och ska plugga till undersköterska och jag hoppas verkligen att jag ska trivas och att det ska gå bra. Sen ska jag slippa strida för familjen detta året och bara vara med den istället, jag vill iväg på en liten semester och en annan helt underbar grej är att jag ska få bli moster, bonusmoster! Jag tänker hoppas och tro att detta året ska bli galet mycket bättre än det förra , å denna gången ska jag göra mer för att det ska ske.
Kommer ikapp
Hallå allihop! Nu var det ett bra tag sedan jag skrev här, närmare två veckor tror jag men det har sina förklaringar. Det har varit mycket och samtidigt som man har stressat över jul och alla dess grejer så har jag velat vara med familjen och då är det ingen prio på dator och telefon. Det har även varit lite jobb här och där , fixande med annat så ja.. Tiden har inte funnits. Jag måste ändå säga att det har varit väldigt skönt att koppla bort vissa grejer, jag brukar ju vanligtvis köra på med alltihop men ibland behöver man sätta stopp för sig själv och nu passade de bra. 

Julen då, jo den var allt bra. Vi hade alla barnen denna julen så det var en massa stoj. Hela familjen samlades hos min bror och hans fru för att fira jul ihop och konstigt nog gick det jäklans bra, jag var beredd på att inte åka då det hade blivit alldeles för mycket för mig men jag åkte och jag överlevde. Haha! Vi åkte därifrån mätta och nöjda över julklapparna, tjejerna hade fått en massa fint! 

Dagarna efter har väl bestått mest av familjemys och lite jobb. Medusa och Steph fick åka till sin mormor då både jag och T jobbade tidigt och efter det så stannade Steph en extranatt för en tjejstund med mormor. Nu har Steph fortsatt iväg hem till sin farmor för en liten jul och nyår där, jag och T är ensamma med Medusa och funderar väl på hur vi ska fira nyår. Vi har verkligen inga planer och jag känner att om något ska planeras så får T stå för den biten, haha! 
Medusa 1,5år
Jag har försökt att göra egen snö i ps. Första gången så lite ok är det la?

Min lilla bebis, eller ja kan jag säga så fortfarande? Det är 1,5år sedan lilla Dusa kom till världen och jisses vilken resa det varit. Medusa är ju en liten vilding och har väl hållit oss alla sysselsatta men jag tror att tack vare hennes äventyrliga och lite envisa sätt så har hon utvecklats fort blivit en tuff liten tjej. Hon har ju varit snabb och tidig med det mesta och jag tror att det beror mycket på att hon har sina syskon och visst, hon har en jäkla vilja. 

Den senaste tiden har hon blivit tydligare i språket men förstår också väldigt bra, ja förutom när pappa säger till henne då, haha! Hon är också tydlig med vad hon vill och inte . Ibland ska man inte alls vara nära henne utan hon säger nej när man närmar sig men en stund senare kan hon komma och krypa upp i knät för att då är det mysdags, även det här med blöjan visar hon tydligt. Hon drar av blöjan helt och vill antingen vara naken eller ha trosor på sig så nu under lovet tänker vi att det är dags för potträning. 

Hon älskar djur , mat och att bada. Något hon inte alls tyckte om men börjat vänja sig vid nu är snön, hon vägra röra sig om man ställde ner henne i snön men nu efter att ha fått peta lite på det och ha varit ute med dagis så funkar det bättre. Annat som hon tycker är kul är väl att att räkna till tre och sjunga, hon sjunger hela tiden och just nu är det blinka lilla stjärna som är favoritlåten.

Det tråkiga och jobbiga är väl att hon har sin nattskräck som jag skrev i ett tidigare inlägg, det tar på både hennes och våra krafter. Men det är lite lugnare och vi testar bland annat det där att väcka henne när hon somnat, ja alltså bara puffa lite på henne så man får en reaktion sen så får hon somna om igen. Än sålänge har det gått bra.

Hennes vikt och längd är idag ca 9800g , 80cm lång med ett huvudomfång på 47,5cm